Enligt Troed Troedssons gästspel på Hammer och Hanborgs tillställning Kommunikatören (Malmö den åttonde april 2011, se även inlägg strategiernas död) är framtidens stora vinnare komplexisisterna. Efter en epok av generalister som fått de bäst betalda jobben och specialister som spelat andra fiol är det nu komplexisisternas tur att få glänsa. Komplexisisterna; de som kan se samband och koppla ihop olika discipliner är enligt Troed morgondagens stjärnor. En komplexist vill förstå hur allting hänger ihop och letar efter minsta gemensamma nämnare. En komplexist identifierar sig med sin värdegrund.

Det känns fantastiskt glädjande att kunna konstatera EFL är i ett med sin tid. Jag vågar påstå att EFL är en föregångare för komplexisister. EFL är en förebild gällande kunskap om att kunna se samband och handskas med frågeställningar beroende av sitt sammanhang.

Vi som arbetar med försäljningen på EFL brottas ofta med att potentiella kursdeltagare jämför våra utbildningar med renodlade (smala?) kurser i exempelvis projektledning eller ledarskap. Vi har inte sådana utbildningar. Istället har vi utbildningar i exempelvis ledarskap som innefattar både projektledning, strategi och ledarskap dessutom kopplat till affärsstyrning eller marknadsföring. Just för att vi tror att sambanden är den avgörande faktorn för att framgångsrikt kunna driva affärer och faktiskt generera affärsnytta. Vi menar också att det inte det inte lämpar sig att särskilja på ledarskap och management i utbildningar för chefer – eftersom du som framgångsrik ledare behöver behärska dem båda.

Vi får också ofta frågan om vad vi har för utbildningar inom strategi. Vi svarar att alla våra utbildningar innefattar strategi – om än i olika utsträckning. Tyvärr uppfattas det oftast inte som ett tillfredsställande svar – eftersom det skulle innebära att vi inte är ”specialister” på strategi. Men vad är strategin värd om den inte behandlas i sitt sammanhang?

Något nytt påfund från vår sida med dessa ”komplexa” utbildningar? Nej, inte alls. EFL har funnits i över 40 år och vårt resonemang kring att ge en verktygslåda istället för verktyg och att sätta saker i sitt sammanhang har alltid funnits där. Vår bästa tid är nu!

/Helena

 

 

Julledighet ger tid för reflektion - på gott och ont.

Liggande i soffan med en god bok, har jag samtidigt kunnat observera och reflektera över min dotter Paulas framfart som egenutnämnd chef för vårt hushåll. I Paulas världsbild basar hon över sina föräldrar och en yngre syster på 13 år. Själv är hon snart 15 och är helt på det klara med hur saker bör göras och är inte sen med att berätta det för alla som vill och inte vill höra. Tillströmningen till den sistnämnda gruppen är påtaglig.

Intressant är att Paula, med sina diktatoriska fasoner, påvisar flertalet av de egenskaper som ofta beskriver en framgångsrik ledare. Visserligen är hon inte en fullfjädrad kommunikatör men hon är tydlig! Hon är socialt begåvad, har en stark självkänsla, är målmedveten och ställer höga krav på sig själv och sin omgivning. Dessutom är hon modig med en obefintlig rädsla för konflikter. ”Jag vill ha makt” sa hon intuitivt redan som sexåring. ”Utan makt kan jag inte påverka” sa hon senast igår.

Som förälder ställer jag mig den relevanta frågan – kommer Paula att med lite ytterligare livserfarenhet, några uns ödmjukhet och en något bättre förmåga till att lyssna utvecklas till en god chef och ledare - eller kommer hon, om jag inte agerar kraftfullare nu, att förkroppsliga maktutövning när den är som sämst?

Tänk om hon bara är en helt vanlig tonåring som ”sticker upp” och jag en helt vanlig förälder som ”trycker ner” – då blir hon snart som de allra flesta; desillusionerad och trött – ”det gick ju ändå inte att förändra, varför bry sig?” Ledarskap är som vi vet – svårt – även i juletider.

/Pia

 

 

Ett exempel från EFL.

 

Idag finns det massor av exempel på hur man skapar och utvecklar tillsammans, att med gemensamma krafter utveckla och berika till exempel en Wiki på nätet. Fler och fler företag är flitiga användare av crowd sourcing där externa relationer (kunder, leverantörer m fl) recenserar, kommenterar och delar bilder. Ett sätt att skapa delatighet helt enkelt. Och ett sätt att låta fler bli delaktiga i utvecklingen - Open Innovation.

Hur kan detta koncept appliceras på utbildningar och vilka är utmaningarna?

 

EFL jobbar aktivt med Open Innovation vad gäller utveckling av ledarskapsprogram som bygger på crowd sourcing som koncept. Det innebär att det finns ett nätverk av så kallade knowledge workers, som aktivt bidrar och utvecklar ett program tillsammans.

 

Ett konkret exempel på Open Innovation på EFL, är det samarbete som vi har med Rikspolisstyrelsen sedan 2007. Polisen arbetar väldigt aktivt och strategiskt med sin nationella ledarutveckling, det finns program för både befintliga och blivande chefer på tre nivåer. År 2007 blev vi på EFL tilfrågade att utveckla och genomföra ledarprogram för befintliga mellanchefer. Det speciella med just det här programmet var att vi var tre lärosäten som var leverantörer till programmet (Lund, Umeå och Uppsala). Vi hade samma upphandlingsunderlag från Polisen, men hur själva slutprodukten skulle se ut var upp till varje lärosäte. Detta resulterade i tre lite olika programupplägg; vi undervisar på olika sätt, vi utnyttjar våra olika styrkor och vår pedagogik skiljer sig också åt. Men i slutänden  tillgodogör sig deltagarna ett likvärdigt innehåll och samma mått av kunskap.

Open Innovation är den arbetsmetod vi använder för programutveckling, vi utvecklar tillsammans med de andra universiteten och Polisen och våra gemensamma möten fungerar som en tankesmedja där vi lär av varandra. Vi leverantörer får lov att bibehålla friheten i våra respektive programupplägg för att nyttja våra styrkor maximalt. Ett visst mått av "artistisk" frihet helt enkelt!

Inte minst viktigt - detta är en ständig pågående utvecklingsprocess och vi lär oss nytt och förändrar även under resans gång.

Fördelar och utmaningar 

Fördelarna för dig som kund

• Du delar ansvaret på flera leverantörer och det gör att din organisation får influenser utifrån flera olika håll. Du kan på så vis plocka russin från flera kakor och reducerar ett beroendeskap som det kan innebära att bara jobba med en leverantör.
• Du erbjuder ett unikt kunskaps- och erfarenhetsutbyte, som är väldigt utvecklande för alla inblandade leverantörer och för din egen organisation inte minst.

 

Fördelar för alla parter

• Flexibilitet, lyhördhet och förmåga till förändring är egenskaper som är viktiga i Open Innovation. Som konkret exempel gjorde vi om hela programmetupplägget mitt under pågående program för att vi märkte att det vore bättre för deltagarna och deras slutresultat.

Utmaningar med Open Innovation

• Det kan ta tid att våga visa tillit och skapa en atmosfär av total öppenhet. Att dela  med sig av framsteg men också av misslyckanden med både kunder och konkurrenter i gruppen kräver ett visst mod. Men lärdomen är att det är roligt att ge och bidra -då får man väldigt mycket tillbaka. En mix av nyttig konkurrens och gott samarbete!

Jag tror att vi kommer att få se mer och mer av Open Innovation inom Executive Education framöver. På EFL är vår erfarenheter att det är ett utmanande, utvecklande och berikande sätt att bedriva programutveckling!

Vad tror du om Open Innovation? Har du någon erfarenhet från din organisation där ni jobbat med Open Innovation?

/Anna

Tekniken löser verkligen inte allt!

För en tid sedan arrangerade EFL en utbildning i ämnet Distansledarskap för ett stort internationellt företag. Hur kan man som ledare bli mer medveten om de problem och möjligheter som det innebär att leda globalt och hur ska man arbeta för att lösa dessa eventuella problem och istället skapa möjligheter och få redskap för att bättre kunna leda globalt? De tekniska möjligheterna är ju oändliga idag, men vilka krav ställs på just ledarskapet när kollegorna är spridda över jordklotet?

Forskningen visar att 70% av all kommunikation i personliga möten är icke-verbal.

För att kunna tala om utmaningarna med att leda globalt behöver man förstå vad det innebär att leda, dvs de 3 delar som alltid finns där: det personliga, det strategiska och det team-orienterade ledarskapet:

• Det personliga ledarskapet – hur ser jag själv på och driver min egen förändring?
• Det strategiska ledarskapet – hur får jag gehör för de strategiska målsättningarna med globala team/arbetsgrupper?
• Det teamorienterade ledarskapet – hur skapar jag effektivare team även om vi inte kan träffas (utspridda över världen med få träffar)?

Summa summarum kan man säga att återigen landar man i själva ledarskapet. Och att leda på distans blir ytterligare en viktig dimension att ta hänsyn till. Genom några praktiska övningar förstår man att leda på distans är lättare sagt än gjort! De tekniska lösningarna finns, men tekniken är inte lösningen i sig, långt ifrån! Men rätt använd teknik i rätt sammanhang är ett briljant verktyg för ett väl fungerande distansledarskap, inget snack om saken.

Budskapet och uppmaningen till dig som är ledare där ute med globala team: fundera över ditt ledarskap och beakta dimensionen Distansledarskap … och kom ihåg att fundera över strategin kring ditt kommunikationssystem (vad-hur-när) när du leder på distans.

 /Anna